Bananer har högt proteininnehåll och är den mest populära frukten i Sverige. Hela 90 procent av alla bananer som odlas transporteras långa sträckor från Latinamerika och Afrika, vilket leder till höga koldioxidutsläpp. Trots att bananer enbart växer naturligt i tropikerna och Sydasien, är det en av de mest konsumerade varorna världen över.
Bananernas tjocka skal gör att stora mängder besprutningsmedel krävs för att insekter ska låta bli att äta upp frukten innan den är mogen. Dessa gifter och kemikalier undviker du som konsument till stor del genom att skala bananen. För arbetarna på bananplantagen är det svårare att undkomma gifternas påföljer.
Trots att ekologiska bananer kan ses som ett bättre alternativ, finns det en baksida: Plastpåsen som omsluter dem. Idag är plastpåsen med ekostämpel vad som utskiljer ekobananen från den vanliga bananen. Det bästa vore att helt välja bort bananen, men om det är svårt, välj den ekologiska varianten.
Läs mer om bananer: Billiga bananer – en miljardindustri som hotas av växthuseffekten
Majoriteten av allt kaffe som säljs i Sverige kommer från Brasilien. Där är det största hälsoproblemet skador från bekämpningsmedel. Denna typ av gifter är förbjudna att användas i Sverige och därmed är det uppenbart varför kaffe platsar på denna lista.
De gifter som används på kaffeodlingarna påverkar både människorna som bor och arbetar där, men det har också en negativ inverkan på djurlivet i området. Kemikalien parakvat ger livshotande skador på både djur och människor, medan giftet i endosulfan främst påverkar fiskar fåglar och bin.
När en ny kaffeodling ska anläggas krävs det ofta att man först hugger ner stora mängder skog. Skövlingen av skogen leder till att marken förstörs under de tropiska regnen. Dessutom sprider vattnet de giftiga kemikalierna ner i marken och leder dem vidare ut i vattendragen.
Denna ljuvliga produkt uppskattas av de flesta, men är inte alltid ett gott val ur miljösynpunkt. Choklad innehåller nämligen två produkter som har en negativ inverkan på klimatet; palmolja och givetvis kakao. Trots detta konsumerar svensken i genomsnitt 6,4 kilo choklad om året.
Regnskogarna i Malaysia och Indonesien har skövlats till förmån för produktion av palmolja. Oljepalmerna planteras i torvmark, som vid kontakt med syre genererar stora mängder koldioxid. Skogsskövlingen och torvmarken ger också upphov till bränder som är svåra att kontrollera.
Problematiken vid odling av kakaofrukt liknar till stor del odling av oljepalmer. Stora mängder regnskog har skövlats för att kakaoplantagerna ska får mer mark att växa på. Av den stora regnskogen i östra Brasilien finns bara 7 procent kvar. När regnskogens bränns ned frigörs också stora mängder koldioxid som bidrar till växthuseffekten.
Palmolja finns inte bara i choklad, utan även i exempelvis margarin, knäckebröd, chips och buljongtärningar. Många gånger finns inte palmolja skriven som ingrediens i innehållsförteckningen, utan förekommer under samlingsnamnet vegetabilisk olja. Det gör att det som konsument är svårt att veta vad produkten egentligen innehåller.
Oljan används vanligen som fast matfett i matvaror, men också smink och rengöringsprodukter. Margarin som ofta innehåller rapsolja, blandas vanligen med palmolja för att få en mer fast konsistens. Problemet är att konventionell framställning av palmolja påverkar både natur, miljö och människor.
Skogsskövling på öarna Borneo och Sumatra har lett till att 90 procent av orangutangens naturliga boendemiljö har förstörts. Nu är orangutangen en av många utrotningshotade arter som följd av produktion av palmolja. Eftersom palmerna odlas i länder där befolkningen är väldigt fattig, förekommer ofta barnarbete eftersom produktionskraven är höga.
Debatten om köttkonsumtionens vara eller inte vara har pågått under en längre tid. Det är ett faktum att köttproduktion påverkar klimatet negativt. Allra värst är nötkött som leder till 20 kilo koldioxid per kilo slaktkroppsvikt. Om du köper nötkött från Brasilien ökar koldioxidutsläppen betydligt mer på grund av den långa transportsträckan.
Köttproduktion leder dessutom till utsläpp av metangas som produceras i magen på djur som idisslar. Gödsling av åkermarken leder till utsläpp av lustgas, vilket tillsammans med metangasen står för den största klimatpåverkan orsakat av köttproduktion. Därför står kycklingkött för en mindre mängd utsläpp jämfört med nöt- och lammkött. Det bästa är om du har tillgång till viltkött, som har minst inverkan på klimatet.
Under de senaste två åren har även diskussionen om antibiotikaanvädning inom köttproduktion nått löpsedlarna. Vilka effekter ger antibiotikan på människor som äter kött? I Sverige finns stränga regler kring antibiotikaanvändning och djurhållning, men importerad kött innehåller många gånger stora mängder antibiotikarester.
Sist, men inte minst – köp inte mer mat än vad du konsumerar. Varje år slängs bara i Sverige över 1,2 miljoner ton mat. Det innebär att var femte matkasse som inhandlas i princip slängs direkt i soporna. Som konsument har du möjlighet att förändra denna utveckling, men även matvarubutikerna har ett stort ansvar.
Mycket av sorteringen sker nämligen redan i mataffären då de inte får sälja produkter som passerat bäst-före-datum. Vissa butiker har numera valt att donera den utgångna maten till hemlösa och andra behövande. De andra butikerna slänger maten i containrar, trots att varorna är fullt ätbara.
Hanteringen av matvaror har lett till gräsrotsrörelser så som dumpster diving, vilket innebär att man hämtar maten som slängs i containrarna. Om det är olagligt att ta mat från olåsta containrar behandlas från fall till fall, men undvik containrar som står på inhängnade områden. Flera matvarubutiker häller även rengöringsmedel och liknande i containrarna för att göra maten oätlig.
Läs också: Klädindustrin – en dödsfälla?