Produktionen av KRAV-märkt griskött ska öka med 50 procent under 2015. Antalet ekologiska grisbönder ökar med 25 procent medan antalet ekogrisar ska öka med 50 procent. 10 000 fler grisar som får böka i jorden, beta utomhus och bada i leran.
– Under många år har antalet KRAV-grisar i Sverige utgjort knappt 1 % av den totala svenska grisproduktionen. Men nu tycks det ha lossnat, säger Carina Andersson som själv är grisbonde och vice ordförande i föreningen Jord på Trynet som organiserar landets KRAV-grisuppfödare.
Under lång tid har den ekologiska produktionen av griskött endast varit en procent av den totala mängden griskött. Idag finns det 24 ekologiska och KRAV-certifierade grisbönder i Sverige. Nu ska ytterligare sex grisbönder ansluta sig till den ekologiska produktionen, certifierad av KRAV.
KRAV har strängare krav än EU
Det finns nämligen stora skillnader mellan att vara EU-ekologisk bonde och KRAV-märkt grisbonde. En ekologisk gris ska kunna vistas utomhus på betongplatta, medan en KRAV-gris ska kunna böka i jord och bada i gyttja, två för grisen naturliga beteenden som inte tillgodoses i konventionell köttproduktion.
På en KRAV-märkt gård ska suggan kunna bygga bo med halm eller annat lämpligt material. Precis som du förmodligen väljer KRAV-märkta produkter för din hälsas skull, ska också KRAV-märkta kreatur äta endast KRAV-märkt foder. Hälften av fodret ska komma från gården och resten får vara inköpt.
Kraven på egenproduktion av foder samt större betesytor för grisarna gör att KRAV-märkta gårdar behöver större areal jämfört med konventionell grisproduktion. Uppfödlingen och hållningen av djuren kräver också större engagemang och manuellt arbete av bonden. Stängsel ska sättas upp, foder och halm ska finnas på plats och betesmarken ska vara i gott skick.
Läs också: Mental blockering får oss att blunda för klimatförändringarna