Maj månad var ovanligt varm runt om i landet och april månad var den varmaste som uppmätts globalt enligt den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA; uppgifter som har lett till att debatten kring global uppvärming återigen är på tapeten. Nu visar färsk forskning från Chalmers tekniska högskola hur våra dieter måste förändras för att uppnå EUs klimatmål till 2050.
Studien visar bland annat att en fortsatt hög konsumtion av fläskkött och kyckling är möjlig. Dock måste en drastisk minskning av konsumtionen av nöttkött till för att vi överhuvudtaget ska ha möjlighet att uppnå målsättningen.
Tvågradersmålet och EUs klimatpolitik
EU har sedan 1996 fört en gemensam klimatpolitik gentemot omvärlden. Inför FN:s klimatkonferens i Paris i december 2015 stod unionen återigen enade i sin strävan att hålla ner den globala uppvärmingen till under två grader varmare jämfört med 1990.
Tvågradersmålet som ursprungligen var ett EU initiativ togs 2010 upp av klimatkonventionens parter och i Paris 2015 slöts ett bindande globalt avtal om minskande utsläpp av växthusgaser. Även om kritiska röster höjdes mot avtalet och dess omfattning så fick EU igenom flertalet av de gemensamma krav de satt upp i ministerrådet. Bland annat så ska avtalet följas upp vart femte år och alla länder måste öppet redovisa sina respektive siffror.
Halvering av utsläppen till 2050
För att tvågradersmålet ska vara möjligt har EU prognostierat och satt upp sina egna klimatmål vilka de utgår från när de bedriver sin gemensamma klimatpolitk. På lång sikt – i slutet av århundrandet – är målet att de globala utsläppen ska ha minskat till nära noll och redan vid 2050 ska utsläppen ha halverats i jämförelse med 1990 års nivåer.
Det är detta mål till år 2050 som forskare vid Chalmers riktat in sig på i sin undersökning vilken utreder hur matkonsumtionen kan och bör komma att förändras i framtiden.
EUs klimatmål möjliga att uppnå
I studien som riktar in sig på livsmedelspolitik uppmärksammar forskarna att koldioxidnivåerna – vilka är dem som kanske vanligen uppmärksammas när man talar om växthusgaser – kommer att behöva sänkas väsentligt. Samtidigt belyser de att även metangaser och dikvävemonoxid, vilka relaterar till lantbruksutsläpp, har en roll att spela.
Deras resultat visar att utsläppen av dessa gaser kan sänkas till en nivå för att uppnå EUs klimatmål förutsatt att vissa antaganden stämmer överens med verkligheten men höjer samtidigt en varningens finger för att förändringar i vår matkonsumtion kommer att vara nödvändiga.
Halvering av köttkonsumtionen – svenska folket skeptiska
Vår höga konsumtion av mejeriprodukter kommer exempelvis endast vara hållbar om väsentliga förbättring i produktionsteknologi genomförs och vår konsumtion av nötkött kommer troligen att behöva halveras.
Svenska folket var enligt en opinionsundersökning genomförd av Inizo inför klimatmötet 2015 klart skeptiska till huruvida världens befolkning ska klara av att hålla ner uppvärmingen till under två grader. En majoritet sa sig dock vid detta tillfälle vara beredda att dra ner på sitt köttätande för klimatets skull. Sveriges statsminister Stefan Löfven gladdes i samband med detta åt svenskarnas inställning och meddelade att även han minskat sitt köttätande.
Frågan är hur han och resten av det svenska folket skulle ställt sig till en 50-procentig sänkning av sitt nötköttintag?