En tredjedel av Sveriges energi går till uppvärmning av fastigheter och varmvatten. För att minska denna siffra måste bostäder bli mer energieffektiva, men även de boendes beteende måste förändras för att den totala energiförbrukningen ska kunna minska. Som ett steg mot detta har EU infört ett direktiv om att alla hus som byggs från och med 2020.
Ett vanligt småhus lägger ungefär 60 procent av energiförbrukningen på uppvärmning. Denna siffra är väldigt hög jämfört med uppvärmningskostnaderna för ett passivhus, som högst får förbruka 50 kW energi per kvadratmeter. En satsning på passivhus finns i Hökarängen utanför Stockholm.
För fyra år sedan byggdes fastigheten Blå Jungfrun som ännu förbrukar 53 kW per kvadratmeter och år, vilket är något högre än riktvärdet för passivhus. Byggnaden har ett ventilationssystem med värmeåtervinning, samt stödvärme i form av fjärrvärme. Under vintern värmer fjärrvärmen upp ett element som har monterats över ytterdörren, i anslutning till ventilationen, vilket gör att tilluften från ventilationen värms upp innan den går ut i lägenheten.
Tysta rum med kalla golv
De boende på Blå Jungfrun menar att det finns flera fördelar med att bo i ett passivhus. Väggarna är tjocka och välisolerade, vilket gör rummet väldigt tysta. En annan fördel är att man som konsument är mycket medveten om sin energiförbrukning. De boende betalar för både varm- och kallvatten, vilket skapar en ökad medvetenhet.
Dessutom kan energiförbrukningen avläsas på en datorskärm som visar el- och vattenförbrukning. Håller sig förbrukningen inom avsatta nivåer, lyser en grön gubbe som kan övergå i gult eller rött beroende på användningen. Men allt är inte guld och röda rosor när man lever i ett passivhus.
Vanligt förekommande klagomål bland de boende är tillexempel matos från matlagning via ventilationen, kalla golv, dålig mobiltäckning på grund av tjocka väggar och alldeles för varma rum under sommaren. Ett annat problem med alltför täta byggnader är risken för fukt. De främsta problemen med passivhus är således att isolering och byggnadsstrukturen kan leda till att bostaden blir alltför lufttät.
Upprustning av miljonprojekten
Andelen nybyggnationer som kan klassifieras som passivhus eller lågenergihus ökar. Definitionen för ett lågenergihus är att energiförbrukningen är mellan 55 och 75 kW per kvadratmeter och år. För att vända klimatutvecklingen måste även befintliga hus anpassas för en energieffektivare drift.
Bland annat skulle miljonprojekten i storstäderna behöva renoveras och miljöanpassas. En så pass omfattande satsning skulle verkligen kunna göra skillnad för svensk energiförbrukning. Den främsta problematiken är att tekniken kostar mer än den smakar. För att kunna energieffektivisera befintliga bostäder krävs trots allt en rimlig återbetalningstid.
I framtiden behöver fastighetsägare satsa mer på förnybar energiproduktion så som solceller och solpaneler i kombination med välisolerade hus. Mycket kan göras tack vare teknisk utveckling, men också de boendes beteende påverkar i hög grad energiförbrukningen. Det är framför allt de vardagliga rutinerna så som att låta kranen spola eller diska halvfulla maskiner som leder till onödig förbrukning av värme och vatten. Genom att utbilda och upplysa allmänheten av vikten av att leva energismart kommer övergången mellan dagens leverne och en hållbar framtid att bli enklare.
Läs också: Spara el med Sveriges studenter